Att resa som ensam kvinna
Första steget – res på hemmaplan
Beroende på vart du ska resa i världen finns det olika utbud redan här hemma i Sverige. Om du ska till ett land som det finns många invandrare ifrån i Sverige bör du börja planeringen i den ändan. Res till förorten (om du inte redan bor där). Fråga dig runt efter en affär med turkisk musik, libanesisk baklava eller vad du kan komma på. Ofta får du en massa andra tips på vägen – ibland till och med adresser. Spara dem, de kan vara ovärderliga när du är på plats.
Läs på
Oavsett vart du ska i världen så kommer du att få ut mycket mer av din resa om du kommer dit påläst. Att läsa på kan handla om att plöja guideböcker, men lika mycket om att lyssna på musik, testa mat, se filmer eller läsa skönlitteratur från landet. När du väl är på plats och kan känna igen musiken på fiket eller bakverken de säljer, då har du redan ett par konversationsämnen klara. Gillar du en sångare kan du fråga om andra som låter likadant. Har du läst någon författare så kanske den du pratar med blir stolt över att författaren är översatt till ett så främmande språk som svenska.
Språket - en nyckel till möten
Lär dig också ett par fraser på språket. Det spelar inte så stor roll om ditt uttal är dåligt – ofta blir människor glada och förvånade över att en västerlänning kan deras språk. (Detta gäller inte i Sydamerika – där krävs det nästan att du kan spanska för att prata med någon över huvudtaget.)
Efter öppningsfraserna hittar ni säkert ett språk som ni båda kan förstå – engelska eller franska – eller så börjar den du frågat att leta runt efter någon annan som kan engelska. Det kan kännas som att man ställer till en scen när en klunga på tio man nyfiket sluter upp för att höra översättningen. Ta det för vad det är. Var glad för uppmärksamheten – och svara på deras frågor. Oftast vill de veta var du kommer ifrån och varför du är där. Just den frågan: ”Where are you from?” får du vänja dig vid. Svara vänligt – och helst på deras språk. Bara för att de kan en mening engelska betyder inte att de kan mer. Precis som du kanske lärt dig ett par fraser av deras språk.
Planera – för att vara spontan
Det låter coolt att säga att man bara reser iväg – och så får allt lösa sig av en slump. Oftast är det inga problem att faktiskt lösa hotell och annat på plats mitt i natten. MEN det finns inget självändamål i att göra det krångligt för sig själv. Boka in dig på ett hotell de två första nätterna. Det ger dig gott om tid att hitta något annat, leta lägenhet eller fixa biljett för att resa vidare. Genom att på förhand ha kollat vilka busslinjer som finns kan du ta resan som den kommer. Blir du hembjuden till en trevlig dam som bor i en by som ligger på vägen dit du egentligen tänkt resa, då kan det vara bra att veta att det går en buss dagligen där. Alltså finns det utrymme för spontanitet!
Varning - för västerlänningar...
Efter ett tag – och med många intryck - kan vem som helst känna hemlängtan. Längtan efter någon som du kan prata svenska eller engelska med, längtan efter lugn och ro och maten hemifrån. I de flesta stora städer i världen finns det alltid en klunga västerländska backpackers på något vandrarhem. Det kan kännas tryggt och hemvant att träffa andra västerlänningar och ta en öl. Men släpp inte garden, bli inte full. Risken att du utsätts för ett övergrepp efter en blöt kväll på stan med ett gäng västerländska män är betydligt större än om du dricker te med kvinnor. Det säger sig självt. Likväl är vår rädsla och otrygghet ofta inte rationell. Det ovana kan uppfattas som skrämmande och det vana som tryggt. Jämför det med statistiken för utomhusvåldtäkter kontra våldtäkter utförda av någon man kvinnan känner.
Lär dig därför att tackla din otrygghet på ett rationellt sätt. Saker du är försiktig kring hemma eller när du reser i Sverige eller Europa gäller även i resten av världen. Odla därför en sund skepticism samtidigt som du inte låter rädslan ta över.
Sök efter kvinnor
Fråga dig fram i landet – ofta får du mycket mer än du frågat om. Försök att alltid kontakta andra kvinnor. Detta gäller speciellt vid de tillfällen då du känner dig osäker eller otrygg. Kvinnor vet också bättre vilka faror eller risker kvinnor löper i just den staden. Ta råd av kvinnor.
Kanske har du svårt att träffa kvinnor. Sök dig då till någon öppen kvinnoorganisation på plats. Ofta finns kvinnogrupper - och där NGO:s är tillåtna går det alltid att komma i kontakt med kvinnor den vägen.
Att resa i diktaturer
Väldigt många länder i världen är diktaturer. Det är naturligtvis en avvägning man måste göra om man planerar att resa till ett sådant land. Genom att resa dit med dina pengar kommer du oundvikligen att stödja regimens ekonomi. Men en diktatur är så mycket mer än bara staten och om du ska få ut mesta möjliga av en sådan resa så bör du tänka på ett par saker:
Skrik inte ut din åsikt om diktaturen
Även om du själv inte kommer att råka illa ut (de flesta diktaturer är måna om anseendet utåt och vill ha turismen) – så finns risken att de människor du pratar med får problem efter att du rest hem. Spela därför hellre korkad. Och nämn inte diktatorns namn.
Var lyhörd
Även om de människor du pratar med uppenbart undviker att säga något som kan tolkas som kritik mot staten eller ledaren så går det att läsa mellan raderna. Ställ därför öppna frågor om deras liv, problem och drömmar. Låt dem du träffar själv ge sina versioner. Dra inte förhastade slutsatser och tro inte att de är partitrogna eller regimknutna bara för att de kastar in ett lovord om ledaren. Tänk också på att ni kan vara avlyssnade – ta därför inte upp känsliga ämnen när ni sitter på offentliga platser. Du vet inte vem mannen vid kafébordet bredvid är – det gör kanske den du fikar med.
Tänk lokalt och praktiskt
Tänk basnivå, tänk lokalt. Det största problemet för vanligt folk är kanske inte de övergrepp och den censur som vi kan läsa om i tidningarna. Det kanske är matköer, ökande elpriser, krånglig byråkrati eller andra länders sanktioner som gör att det är svårt att få tag på mediciner eller utresevisum. Intressera dig för vilka överlevnadsstrategier folk har utvecklat.
Tro inte att du har hela analysen eller lösningen.
(c) Christina Lindström
|